The Velvet Underground

Ungefär tio år innan punken blev ett begrepp träffades Lou Reed och John Cale 1964 i New York, vilket snart skulle leda till att Velvet Underground bildades. Namnet Velvet Underground kom dock först till efter att två andra bandnamn prövats.

De andra medlemmarna i originaluppsättning var Sterling Morrison (gitarrist) och Angus MacLise (Trummor), fast MacLise ersattes snart av Maureen Tucker. De uppträdde i New York och mest frekvent på Café Bizarre.

Konstnären Andy Warhol skulle som bandets nya manager hjälpa till att öka bandets rykte. Det var också han som la fram idén om att den tyska musikern och fotomodellen Nico (Christa Päffgen) skulle medverka som sångare på debutalbumet som fick titeln The Velvet Underground & Nico. The Velvet Underground & Nico är idag ett av rockmusikens mest klassiska album och omslagsbilden av Warhol har inte direkt minskat dess ikonstatus.

Soundet var en obskyr blandning av melodiösa poptoner och ibland industriellt skräniga gitarrer. Det fanns också en hallucinerande känsla och det var inte utan anledning orsakat av en stor droganvändning, särskilt av den primära låtskrivaren Lou Reed. I låten ”Heroin” märks rader som “Heroin, be the death of me / Heroin, it's my wife and it's my life”.

Det känsliga och vackra ljudet ersattes på uppföljaren White Light/White Heat (1968) av ett råare sound och albumet i sin helhet är betydligt mer svårtillgängligt än första albumet. Få tog notis om albumet och kanske var det detta som ledde till slitningar inom gruppen och slutligen att John Cale lämnade The Velvet Undergrounds - Doug Yule tog hans plats.

Med John Cale borta försvann också en del av den experimenterade karaktären i The Velvet Undergrounds musik, vilket märktes på nästa album The Velvet Underground. Trots att det tredje albumet i relativa termer är mer lättillgängligt än White Light/White Heat uteblev ännu det publika genomslaget.

The Velvet Underground var inte längre alltför hos skivbolaget MGM och fick i stället ett kontrakt med Atlantic. År 1970 kom gruppens fjärde album, Loaded, som på skivbolagets order hade kryddats med en del kommersiella låtar. Det hindrar dock inte från att The Velvet Underground än en gång lyckas göra intressant musik. I slutskedet av inspelningarna väljer Lou Reed att lämna gruppen.

Med både Cale och Reed borta från bandet som var dess skapare och främsta låtskrivare blev den fortsatte existensen av The Velvet Underground aldrig särskilt intressant. Ett album, Squeeze, utkom 1973.

Lou Reed skulle gå vidare med en solokarriär som förmodligen hade sin största ögonblick i inledningsskedet med det Rolling Stones-inspirerade debutalbumet Lou Reed och särskilt med efterföljande Transformer. Lou Reed avled i oktober 2013 i sviterna efter en leveroperation.

The Velvet Underground har kommit att anses som ett av historiens mest inflytelserika rockband. De blandade experimentella ljudattacker som i ”White Light, White Heat” med undersköna melodier som i ”Sunday Morning”. The Velvet Underground tillskrivs även stor betydelse för punkens tillkomst.