Punkens tumult och skandaler

Den 1 december 1976 anlände John Lydon, Glen Matlock, Steve Jones och Paul Cook från Sex Pistols tillsammans med fyra andra tillhörande kretsen i en vit limousine till Thames TV-studio. De skulle medvara i den engelska pratshowen Today. Vad de inte visste var att programmet direktsändes och att svordomar inte längre skulle förvandlas till ”pip”.

[VIDEON ÄR BORTTAGEN]

Som kan ses i filmklippet skedde en och annan svordom. Det står också klart att programledaren Bill Grundy inte låter sig chockeras så lätt utan i stället försöker avväpna punkarna deras chockverkan genom att låta dem svära efter behag och bemöta detta med ironi. Det kan tilläggas att Bill Grundy ska ha varit berusad vid tillfället.

Grundy blev dock ingen hjälte hos sina chefer eller bland tusentals tittare som rasade efter sändningen och TV-stationen blev nedringd. Detta tumult sammanfattades dagen efter i Daily Mirror med orden ”The Filth and the Fury!” Frasen kom att bli något av en stämpling av punkrörelsen, vilket den ibland stoltserade med samtidigt som det flyttade fokus från själva musiken.

Det kan idag vara svårt att föreställa sig genomslaget av en händelse som denna. Idag är svordomar och ”dirty talk” vardagsmat för TV-publiken. I det puritanska England på 70-talet var det däremot en mycket obehaglig överraskning.     

Visst var det meningen att provocera, att utmana var ju en del av punkens framåtrörelse. Men vad som hände nu var att grupper som spelade punkmusik blev svartmålade och konserter blev avbokade och där de ändå genomfördes väntade protester både på spelningen och utanför konserthallen. Det var framför allt Sex Pistols som den verkliga bestörtningen gällde. Det gick faktiskt så långt att de förbjöds att resa in i Glasgow och Aylesbury!    

Dessa händelser utspelade sig under den beryktade Anarchy Tour 1976 som utgjordes av Sex Pistols, The Damned (senare ersatta av Buzzcocks), The Clash och Johnny Thunders and the Heartbreakers.

I walesiska Caerphilly skanderade en präst att ”Gud förlåter alla, alla utom punkrockarna, ty de är djävulens avkomma!”¹

Punkens mest kända representanter var persona non grata och läget blev nu ohållbart för det vinsttänkande skivbolaget EMI som såg sig tvungna att göra sig av med Sex Pistols. Även radiostationerna undvek samröre med punkmusiken. När ”God Save the Queen” släpptes som singel och fick den ingen speltid i radion trots försäljningssuccé.

Källor
1. Phil Strongman, Pretty Vacant (2007).